Someone was going to have to set a bad example

Mamma är på uppenbart dåligt humör.
- Vad är det för fel? frågar jag.
- Jag är inte van vid att det går ut så mycket pengar. Du köper så mycket saker som jag inte köper, du köper smycken och sådant. Jag köper inte sådana saker.
- Du har ju precis köpt kängor för nästan 500 kr? Mina smycken kostade bara 80.
- Jaja.

Vi är på väg till en skoaffär. Mamma ser lite underlig ut.
- Det är roligt att handla, säger hon.
- Ja... Det är det väl.
- Jag får inte gå i några affärer som jag vill gå i.
- Har vi låtit bli att gå in i någon affär som du hade velat gå in i?
- Nej.

Vi är i skoaffären. Jag provar ett par fina stövlar som passar utmärkt. Mamma ser på.
- Är de för trånga i fötterna? Jag går och hämtar en större storlek.
- Nej, varför skulle de vara för trånga?
- Det vet jag inte. Jag bara tänkte att de var det.

Vi är på H&M. Jag provar en jacka som jag tycker är ganska fin och tillkallar mamma för att få bekräftat att det ser bra ut. Hon tar en snabb titt.
- Jag går och hämtar en större storlek.

Jag väljer ut ett par plagg på Gina Tricot. Mamma kommer förbi och kollar vad jag har valt.
- Jaha, ska du prova den där? Det ser ut som en pyjamas. Usch, vilken hemsk färg.